Att hålla möte

Dagordningen är grunden för all ordnad mötesverksamhet. Styrelsen är skyldig att se till att dagordningen följer stadgarnas bestämmelser. Den ska vara sammanställd på ett sådant sätt att den stimulerar och engagerar mötesdeltagarna.

När ordföranden/styrelsen lämnar förslag till dagordning för styrelse- och medlemsmöten ska alltid punkten "Övriga frågor" finnas med. Vid styrelsens möten bör det alltid lämnas en ekonomisk rapport. Denna punkt ska komma tidigt på dagordningen så att nya ekonomiska beslut ryms inom den ekonomiska ram man har.

Vid styrelsesammanträden deltar ordföranden i alla diskussioner. Ofta är ordföranden den som föredrar ärenden. Vid medlemsmöten ska ordföranden leda mötet, föredra ärenden, yttra sig i ordningsfrågor och ge upplysningar utan att behöva anteckna sig på talarlistan.

Ordningsfrågor är allt som har med sammanträdesordningen att göra. Upplysningar lämnas för att förkorta debatten eller rätta till missförstånd.

Om föredragningar

Vid styrelsens sammanträden föredras ärenden av de ledamöter som har ansvar för respektive område. Kassören redovisar den ekonomiska verksamheten, sekreteraren protokoll osv.

Om debatten

Föredragande redovisar förslag för styrelsen. Därefter förklarar ordföranden ordet fritt. Ordförandens uppgift under diskussionen är att anteckna de olika talarna och fördela ordet mellan dem. Ordföranden ska tillsammans med sekreteraren notera de yrkanden (förslag) som läggs fram. Ordföranden sammanfattar diskussionen, redovisar de förslag som lagts fram och som mötet ska ta ställning till.

Tidsbegränsning och streck

Ibland kan diskussionen bli långvarig. Argument återkommer utan att diskussionen förs framåt. Då kan vissa begränsningar göras. Begränsningar i en debatt ska bara ske i yttersta nödfall. Varför begränsningarna införs ska redovisas för mötesdeltagarna. Tidsbegränsning innebär att mötet beslutar om hur långa inlägg som får göras. Beslut om tidsbegränsning fattas om minst hälften av de röstande är för förslaget. Mötesordföranden ska sedan se till att talarna håller sig inom den beslutade tiden.

Streck innebär att alla som önskar får anmäla sig på talarlistan. Beslut om "streck" tas om minst hälften av de röstande är för förslaget. Då alla noterats sätts "streck". När "streck" satts på talarlistan får inga nya förslag läggas fram. Efter debattens slut går man till beslut i vanlig ordning.

Om olika yrkanden

Vissa yrkanden innebär att mötet vill uppskjuta beslutet. Sådana yrkanden ska alltid behandlas först.

Ajournering betyder att mötet tar paus kortare eller längre tid. Anledning till ajournering kan vara att man vill få en stunds betänketid. Beslut tas när minst hälften av de röstande är för förslaget. Det kallas enkel majoritet.

Bordläggning betyder att beslut uppskjuts till ett senare tillfälle, ärendet vilar. Bordläggning kan begäras när som helst under diskussionen och ska behandlas omedelbart. Beslut om bordläggning under pågående diskussion ska vara enhälligt. Om någon är emot bordläggning just då, fortsätter diskussionen och yrkandet om bordläggning återkommer efter avslutad diskussion.

Återremiss innebär att ärendet går tillbaka till det beredande organet för fortsatt beredning. I de flesta fall innebär det att styrelsen får fortsätta beredningen men då ta hänsyn till de synpunkter som gjorde att man återremitterade ärendet.

Om beslut

När alla talare fått yttra sig ska mötesledaren avsluta debatten. De förslag som lagts fram presenteras för mötet. Sedan frågar mötesordföranden "Är förslagen rätt uppfattade?" Eventuella missuppfattningar kan nu klaras ut. När förslagen justerats ska ordföranden berätta hur han/hon kommer att genomföra beslutet.

Acklamationsbeslut

Beslut fattas ofta med acklamation dvs med ja- eller nejrop. Ordföranden försöker höra vilket förslag som fått flest ja-röster. Inga beslut får fattas med "Nej"majoritet. Om ordförande hör fler nej än ja-rop måste förslaget vändas så att den kan beslutas med "ja" majoritet. Exempelvis "Bifalles förslaget" - "Avslås förslaget".

Voteringsbeslut

Om någon tvivlar på att ordföranden hört rätt, kan man begära "votering". Votering kan gå till på två sätt, antingen genom öppen omröstning eller sluten omröstning. Den öppna omröstningen sker genom handuppräckning. Ordföranden gör då en uppskattning över hur många som röstar för eller emot förslaget. Om någon fortfarande tvivlar på ordförandens bedömning kan man begära "rösträkning". Detta innebär att man väljer rösträknare som får träda i funktion och räkna antalet röster som är för eller emot.

Sluten omröstning

Den slutna omröstningen sker med röstsedlar som delas ut till deltagarna. Sluten omröstning förekommer oftast vid personval och regleras i stadgarna.

Ur "Liten hjälpreda i föreningsteknik." av T. Larsson.

Svenska FN-förbundet behöver dig!

Svenska FN-förbundet verkar för att mänskliga rättigheter respekteras, krig förebyggs och millenniemålen förverkligas. Vi följer FN:s arbete och sprider kunskapen vidare till lokala FN-föreningar, skolor och den svenska allmänheten.

FN:s officiella webbplats hittar du på www.un.org.

Ge en gåva

Alla bidrag behövs!

Stöd Svenska FN-förbundets arbete genom att skänka pengar till våra kampanjer.

Du kan också sätta in pengar på PG 90 00 79-5 eller BG 900-0795. Ange Röj-en-mina, Skolmat blir kunskap eller något annat av våra aktuella projekt