Vad gör FN mot tortyr?

Ingen får utsättas för tortyr eller annan grym eller omänsklig behandling eller bestraffning. Förbud mot tortyr återfinns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 5.

Eftersom nästan alla FN:s medlemmar står bakom förklaringen kan man säga att tortyrförbudet är en folkrättslig regel och inte går att avtala bort. Även FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna, artikel 7 och 10, innehåller förbud mot tortyr och inhuman behandling av frihetsberövade.

FN:s tortyrkonvention

Liksom inom många andra områden när det handlar om att motverka och förbjuda något har FN tagit fram avtal som länder kan ansluta sig till och byggt upp kontrollmekanismer för att övervaka att avtalen sedan följs.
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT) antogs 1984 och definierar tortyr som:

varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande medvetet tillfogas någon i syfte att få fram information eller en bekännelse av denne eller en tredje person.

Eftersom konventionen reglerar vad staten får och inte får göra mot individer måste handlingen utföras av eller på uppdrag av företrädare för staten, t ex polis eller militär, för att innebära ett brott mot konventionen.

Ratificeringar

Stater som ratificerat tortyrkonventionen erkänner definitionen av tortyr och att:

  • de ska förhindra tortyr inom varje område under deras myndighetsutövning och säkerställa att tortyr utgör ett brott enligt deras strafflagar,
  • inga som helst särskilda omständigheter, vare sig krigstillstånd eller allmän nödsituation får anföras för att rättfärdiga tortyr.

Här kan du se de stater som har ratificerat tortyrkonventionen.

Tilläggsprotokoll till tortyrkonventionen (OPCAT)

Stater som ratificerat tilläggsprotokollet ger FN rätten att göra oanmälda besök i fängelser och häkten och andra inrättningar där människor hålls i förvar av staten för att kontrollera att brott mot tortyrkonventionen inte förekommer.

Enskild klagorätt

Konventionsstater som har erkänt artikel 22 i konventionen ger kommittén rätt att ta emot och pröva klagomål från enskilda personer under berörd konventionsstats jurisdiktion.

FN:s tortyrkommitté (CAT)

FN:s tortyrkommitté har till uppgift att övervaka att stater lever upp till sina åtaganden enligt konventionen. Varje stat som har ratificerat konventionen är skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till kommittén. Därefter granskar kommittén rapporten och det hela utmynnar till slut i en kommentar om landet i fråga.

FN:s specialrapportör mot tortyr

FN har utsett en specialrapportör mot tortyr med uppgift att granska frågor som rör tortyr världen över, oavsett om landet i fråga ratificerat tortyrkonventionen eller ej. Huvuduppgifter är att granska enskilda tortyrfall och ge uppmärksamhet åt dessa samt att göra besök i länder. Specialrapportörens mandat är på ett sätt unikt. Denna kan agera även om inte alla nationella rättsmedel uttömts, vilket normalt krävs innan FN kan "lägga sig i" ett enskilt fall i enskilda länder.

Fond för tortyroffer

En frivilligfond för tortyroffer, United Nations Voluntary Fund for Victims of Torture, inrättades 1981 för att ge stöd till tortyroffer och deras familjer. Den finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar, NGOs och enskilda.

Kontakta FN-förbundets webbredaktör

FN-information. Historia, organisation, ekonomi med mera. Distrikt & föreningar. Hitta en lokal FN-förening nära dig. Butik. Beställ läromedel och andra produkter från vår butik.

Få mail när vi publicerar nyheter

Fyll i din e-postadress:


 

Följ oss på Twitter

 

Följ oss på Instagram