1980-talet

Trots den gamla vetenskapliga kunskapen var det först i slutet på 1980-talet som klimatfrågan i någon större utsträckning gjorde intrång på den politiska agendan.

Skorsten som ryker.Åtminstone tre förklaringar brukar framhållas:

  1. En ökad oro för globala miljöproblem växte fram under 1980-talet. En opinion som krävde handlingskraft byggdes bland annat upp kring avskogningsfrågan, frågan om biologisk mångfald, ozonproblematiken och inte minst klimatfrågan.
  2. En rad oroade forskare och miljöorganisationer arbetade aktivt för att popularisera forskning samt föra upp klimatfrågan på den internationella politiska agendan. De anordnade en rad konferenser i ämnet till vilka de bjöd in politiker, skrev rapporter samt utnyttjade personliga kontakter.
  3. En rad väderfenomen underströk budskapet hos opinionen och inom vetenskapen, inte minst en kraftig värmebölja som drabbade Nordamerika under 1988.

Överbrygga klyftan

1988 anordnades en stor FN-sponsrad klimatkonferens i Toronto. Målet var att överbrygga klyftan mellan vetenskap och politik och konferensen samlade runt 340 deltagare. Detta kom att bli den första stora konferens som på allvar lyckades samla en ansenlig mängd politiker, åtminstone 100 sådana, vilka enades kring ett uttalande om allvaret i mänsklig klimatpåverkan.

1988 kom att bli en vattendelare för internationellt politiskt engagemang i klimatfrågan. Torontokonferensen är ett exempel. Samma år antog FN:s generalförsamling en resolution som framhöll att klimatet var en gemensam angelägenhet för mänskligheten.

Flygplan.

Klimatpanelen bildades

Det var också detta år som Världsmeterologiska organisationen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP) bildade FN:s klimatpanel efter initiativ från en rad olika personer, stater och organisationer. Klimatpanelens mandat kom att bli att samla och utvärdera klimatvetenskap, effekter och åtgärdsstrategier.

Så fort FN:s klimatpanel hade skapats tog den, tillsammans med WMO, initiativ till internationella klimatförhandlingar. En rad länder i Syd insisterade på att sådana klimatförhandlingar skulle hållas direkt under FN:s generalförsamling. De menade att organ som WMO, Klimatpanelen och UNEP var alldeles för tekniska och inriktade på att gestalta frågan som en miljöproblematik.

I sådana forum, menade de, skulle klimatfrågans utvecklingsdimension och frågan om social rättvisa få underordnad status eller helt glömmas bort. Förslaget att lägga förhandlingar direkt under FN:s generalförsamling accepterades. I slutet av 1980-talet hade således klimatfrågan tydligt etablerats på den internationella politiska agendan.

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktör

Uppdaterad 6 augusti 2009 Publicerad 2 februari 2009

Kontakta FN-förbundets webbredaktör

Läs mer på fn.se

Läs mer här:

FN:s miljöprogram

Världsmeterologiska organisationen

FN:s klimatpanel

FN-information. Historia, organisation, ekonomi med mera. Distrikt & föreningar. Hitta en lokal FN-förening nära dig. Butik. Beställ läromedel och andra produkter från vår butik.

Kalender

  • C-kurs i New York

    9 jun - 14 jun

    OBS: KURSEN ÄR FULLBOKAD!!!

    Vill du besöka olika FN-organ, diskutera med FN-tjänstemän och träffa organisationer som dagligen lobbar inom FN-systemet? Följ med på vår spännande C-kurs med fred, nedrustning och säkerhet som tema. Hur arbetar man t.ex med fredsfrämjande insatser, genusfrågor i fredsprocesser och arbetet mot klusterbomber, minor och internationell vapenhandel? Missa inte chansen att på plats lära dig mer om FN i praktiken!

Se hela kalendariet

UN News