Så skyddar FN de mänskliga rättigheterna
FN:s främsta redskap för att skydda de mänskliga rättigheterna är konventioner. Länder som har ratificerat en konvention har förbundit sig att agera i enlighet med dess innehåll.
Ett land ansluter sig till en konvention i två steg:
- Först sker ett undertecknande som ett viljeuttryck av en regering att verka för en ratificering av konventionen.
- Därefter ser landet över och ändrar, om det är nödvändigt, sin nationella lagstiftning så att den överensstämmer med konventionen.
När arbetet med den nationella lagstiftningen är klar kan landets styre godkänna att konventionen ratificeras. Länder som har ratificerat en konvention kallas för konventionsstater.
Det finns möjlighet att reservera sig mot konventionstexten, något som många länder utnyttjar.
Reservationer urholkar konventioner
Ett problem med reservationer är att det materiella innehållet i en konvention riskerar att urholkas om ett land reserverar sig mot alltför många eller alltför viktiga bestämmelser och MR-instrumentet ger kanske inte längre det skydd det var tänkt att ha.
Wienkonventionen om traktaträtten slår dock fast att reservationer inte kan tillåtas om de är oförenliga med en konventions ändamål och syfte. Det är emellertid inte alla MR-konventioner som hänvisar till denna bestämmelse och dylika reservationer är följaktligen tillåtna i dessa fall. En av de konventioner som har flest reservationer är konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor. Cirka 60 länder har reserverat sig mot delar av innehållet.
Ett moraliskt åtagande
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna är inte juridiskt bindande för de stater som skrivit under den, men det innebär ett moraliskt åtagande för staterna. Det har utifrån den allmänna förklaringen formulerats 25 juridiskt bindande konventioner, vilka har antagits av FN:s generalförsamling.
Konventionerna och konventionskommittéerna
Konventionerna har inskrivet hur granskningen av staterna som anslutit sig till konventionen, skall gå till.
Varje kärnkonvention har etablerat en kommitté av oberoende experter som övervakar implementering av föreskrifterna i konventionen som stater anslutit sig till och därmed förklarar sig bundna av. Några av konventioner har även tilläggsprotokoll som berör specifika frågor.
Konventionerna är:
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
- Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD)
- Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor (CEDAW)
- Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT)
- Konventionen om barnets rättigheter (CRC)
- Konventionen om skyddet av alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (ICRMW)
- Konventionen om skydd av personer med funktionsnedsättning
- Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden
Granskningen:
Konventionerna har kommittéer som sköter övervakandet knutna till sig. Varje stat som har ratificerat en konvention är skyldig att kontinuerligt lämna skriftliga rapporter till den aktuella kommittén.
En regeringsrepresentant inbjuds att redogöra för rapporten och om kommittén anser att rapporten är oklar eller ofullständig får regeringen i fråga ta fram ett bättre underlag.
Därefter granskar kommittén rapporten och det hela utmynnar till slut i en kommentar om landet i fråga. Kommittéerna väljs i egenskap av experter och inte som representanter för sitt land. FN:s kontor för mänskliga rättigheter ger stöd till kommittéerna, förutom till CEDAW-kommittén, som får stöd av Division for the Advancement of Women.
Svenskar som tidigare suttit med i kommittéerna är Lisbeth Palme (barnkommittén), Peter Nobel (rasdiskrimineringskommittén), och Elisabeth Palm.
Kritik mot Sverige
1992 lämnade Sverige sin första rapport till barnkommittén och fick bland annat kritik för att vi saknade en åldersgräns för könsmognad, vilket försvagar skyddet mot att barn utnyttjas i pornografi.
Dessutom kritiserades Sverige för att utländska barn kan fängslas enligt utlänningslagen.Tortyrkommittén har kritiserat Sverige flera gånger för att ha avvisat flyktingar trots att de löper risk att utsättas för tortyr när de återkommer till sitt hemland.
Utöver kritiken ger också kommittéerna förslag på hur regeringen kan förbättra skyddet av de mänskliga rättigheter som omfattas av konventionen i fråga.
Rasdiskrimineringskommittén har upprepade gånger riktat kritik mot Sverige om att samer, romer och andra minoriteter diskrimineras, att hatbrott för sällan leder till åtal, och att Sverige inte uppfyller kraven i konventionen beträffande rasistiska organisationer.
De konventioner som Sverige anslutit sig till (PDF-dokument, 22 kB)
Uppdaterad 15 september 2008
Kalender
-
Träff för ungdomsansvariga i södra eller västra Sverige
11 sep - 12 sepMalmöUnder hösten 2010 planerar vi att ha en träff för dig som är ungdomsansvarig i södra eller västra Sverige. Träffen är ett tillfälle för dig att utvecklas och en möjlighet för din FN-förening att få igång ungdomsverksamheten i föreningen.
Nyheter från FN
-
Start för FN-debatter på webben
22 junFN startar en serie TV-debatter och bjuder in människor i hela världen att delta.
