En minröjare berättar

Lars Holmgren har haft spännande uppdrag i länder som Kosovo och nu senast i Irak, där han jobbat med utbildning och kvalitetssäkring inom minröjningsteam. Nu vilar han upp sig hemma i Dalarna och förbereder sig inför nästa uppdrag i Angola.

BIldtext=LasseFör att en organisation ska få jobba med minröjningsprojekt är det mycket viktigt att det finns personal på plats som är rätt utbildad och att säkerheten uppfyller vissa krav. Det är här som Lasses arbete kommer in. Han utbildar lokala sjuksköterskor, vårdpersonal och läkare på plats, vilket gör att kunskap förs vidare även när han lämnat landet.

- Man kan säga att jag var en donation från svenska staten till FN, småskrattar Lasse för att förklara hur det hela hänger ihop.

Lasse har tidigare jobbat under många år som ambulanssjukskötare. Han anställdes av Räddningsverket som lånade ut honom till FN: s minröjningsorganisation UNMAS (United Nations Mine Action Service). Idag jobbar han för den internationellt erkända danska minröjningsorganisationen DCA (Dan Church Aid).

För två veckor sedan kom Lasse hem från Irak där han vistats sedan maj förra året. Sverige och FN bestämde sig då för att skicka ett team med bombexperter och sjukvårdsutbildare till landet. Det gällde framför allt röjning av kvarlämnad ammunition, som ligger utspridd i ofattbara mängder och som skadat och dödat både barn och vuxna.

Efter två månaders vistelse bombades FN: s högkvarter i Bagdad och FN beslutade att lämna landet. Lasse stannade kvar och började istället jobba för DCA. Arbetet bedömdes som säkert tills en av organisationens bilar bombades. De tre passagerarna klarade sig men chauffören skadades allvarligt.

- Det var skrämmande. Läget för oss blev sämre och sämre. De sista månaderna hotades teamet flera gånger, berättar han.

DCA beslutade att lämna landet och teamet fick omedelbart packa ihop och åka därifrån. Lasse har försökt hålla kontakten med flera personer på platsen eftersom han var tvungen att åka därifrån så plötsligt. Teamet var mycket uppskattat.

Minfält utanför Basra, Irak- I Irak var intresset stort bland utbildningsdeltagarna och de tyckte utbildningen var fantastisk. Under de sista månaderna jag var där hörde läkare av sig ifrån hela södra Irak och ville att vi skulle komma dit. Det var väldigt uppskattat och folk ville ha utbildningen! Man får många goda vänner från alla länder, både lokala invånare och folk som jobbar inom FN, berättar han.

Jag var tidigare i Bosnien med en svensk militärgrupp, som alltså inte hade med minröjning att göra. Då umgicks man bara med sin egen grupp svenskar. Det är stor skillnad mot nu. Man bor mitt i samhället bland lokalbefolkningen. Vi bär inga uniformer eftersom vi vill visa att vi inte är några militärer. I Irak var lokalbefolkningen mycket intresserad av oss och ville veta om omvärlden. Många hade inte hört talas om Internet.

Nu förbereder sig Lasse inför nästa uppdrag i Angola, som också är för DCA. Det kommer att handla om samma sorts jobb som i Irak men denna gång är det i samband med minröjning, inte oexploderad ammunition. I slutet på februari bär det av om allt går som det ska. Jobbet gäller ca ett år framåt men mycket bestäms väl på plats. Just nu tar han det lugnt hemma i Dalarna och läser på om landet och tropikmedicin.

Ammunitionsförråd i Irak- Ja, man får inte bränna ut sig. När jag jobbade i Kosovo var jag hemma ca en vecka var tredje månad. Man måste komma ifrån. Det blir en väldigt påfrestande miljö. Jag har ett jobb hemma också som jag måste hälsa på ibland.

Lasse är lugn inför uppdraget i Angola. Han har varit ute mycket och jobbat och vet vad det handlar om.

- Det är skönt att vara hemma och koppla av. Man uppskattar Sverige på ett annat sätt och kan njuta av den friska luften.

Under de två åren i Kosovo jobbade Lasse tillsammans med två andra svenskar för UNMACC (United Nations Mine Action Coordination Centre). Cirka trettio av tusen personer som jobbade med minröjning råkade ut för olyckor. En person omkom och en skadades allvarligt. Med allvarlig räknas inte amputation. Minröjarna är oftast lokala anställda.

- Det är viktigt att lämna kvar kunskaper och erfarenheter i landet. Att utbildningen gör nytta även när vi åker därifrån. Det är en avancerad utbildning som ges. I Irak blev vårdteamet mycket eftertraktat på sjukhusen efter utbildningen. Den tog ca två månader då dess grundutbildning redan var mycket bra. I Kosovo tog det längre tid eftersom grundutbildningen där inte är så bra, berättar han. Man jobbar tätt tillsammans i teamen. Jag besöker alla minfält och är mycket ute och jobbar.

Minsökarhund i KosovoFörhållandevis många svenskar är ute och jobbar med minröjningsprojekt. DCA och NPA (Norwegian Peoples Aid) är bland de två större minröjningsorganisationerna internationellt sett. De har ett gott rykte och av de anställda är majoriteten ofta svenskar jämförelsevis mot danskar och norrmän. Räddningsverket är litet internationellt sett inom minröjning.

- I Irak arbetade dubbelt så många svenskar som danskar inom DCA. Det finns ingen organisation som motsvarar intresset i Sverige. Jag hoppas att Räddningsverket ska komma upp sig lite nu.

Lasse får hela tiden nya erbjudanden om uppdrag, det ena bättre än det andra. Han tvingas till och med tacka nej till flera uppdrag.

- Jag har ju ingen anställningstrygghet men som det ser ut nu avlöser projekten varandra. Jag vill fortsätta i alla fall några år till. Man kan inte jobba i så många år för det sliter på en. Det är ett jättekul jobb, väldigt intressant! Jag vill fortsätta så länge jag tycker det är kul. Det har bara kommit bättre och bättre erbjudanden, berättar han. Man får vänner från hela världen, säger han. Det är en ganska liten grupp människor som jobbar med minröjning i världen. Man träffar samma vänner och bekanta på nya platser och nya uppdrag. Man får mycket tillbaka!

Förkortningar:

UNMAS United Nations Mine Action Service
UNMACC United Nations Mine Action Coordination Centre
DCA Dan Church Aid, Folkekirkens Nödhjelp
NPA Norwegian Peoples Aid

Författare: Helena Sandström

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktör

Uppdaterad 24 september 2008 Publicerad 2 juli 2008

Kontakta FN-förbundets webbredaktör

Kalender

  • C-kurs i New York

    9 jun - 14 jun

    OBS: KURSEN ÄR FULLBOKAD!!!

    Vill du besöka olika FN-organ, diskutera med FN-tjänstemän och träffa organisationer som dagligen lobbar inom FN-systemet? Följ med på vår spännande C-kurs med fred, nedrustning och säkerhet som tema. Hur arbetar man t.ex med fredsfrämjande insatser, genusfrågor i fredsprocesser och arbetet mot klusterbomber, minor och internationell vapenhandel? Missa inte chansen att på plats lära dig mer om FN i praktiken!

Se hela kalendariet

Nyheter från FN-förbundet

  • Nytt ämne på schemat i Al Markaziya Skolan i Libyen

    7 feb

    När Ibrahim Zouka, chef för Al Markaziya Skolan i Misrata i Libyen, under kriget hörde att överste Gaddafis styrkor var på väg till staden, körde han till skolan och fyllde sin bil med alla ekonomiska och administrativa papper han kunde hitta. När skolan sedan kom att användas som bas av Gaddafis arme förvarade han alla papper hemma och bad till gud att skolan inte skulle förstöras i striderna.

  • Minröjning i Tamaing

    23 jan

    Under våren 2012 kommer FN-förbundet fortsätta arbetet i Kambodja med att röja nästan 50 000 m2 mark kring byn Tamaing från minor. Människorna i byn kommer då äntligen att kunna röra sig kring byn och på risfälten utan risken att trampa på en mina. Den nyröjda marken kommer att användas till jordbruk av områdets fattigaste familjer. Det röjningsarbete FN-förbundet genomför i Tamaing är möjligt genom bidrag från privata givare, FN-föreningar och företag.

Läs fler nyheter