Om klustervapen
Vid en officiell ceremoni i Oslo den 3 december 2008 skrev nära hundra länder, inklusive Sverige, under en konvention som förbjuder klustervapen. Konventionen kommer att träda i kraft sex månader efter att minst 30 länder dessutom har ratificerat den.
Ayat Suliman. Foto: Magnus Fröderberg.Ayat Suliman, 12 år från Irak, blev svårt brännskadad för fem år sedan när hennes bror tog upp en klusterbomb. Vid olyckan dödades fyra av hennes syskon och en kusin. I februari deltog hon i en manifestation mot klusterbomber i Stockholm.
Humanitärt problem
Liksom minor är klusterbomber ett vapenslag som inte lyder några order om eldupphör. När ett klustervapen exploderar sprids mängder av mindre sprängladdningar över ett så stort område att det i praktiken är omöjligt att undvika civila offer.
Sprängladdningarna är tänkta att detonera när de når mark men gör det inte alltid. Blindgångare som ligger kvar på marken skadar och dödar civilbefolkningen långt efter att ett krig tagit slut. Dessa oexploderade klustervapen är mycket känsliga och kan detonera vid mycket lätt beröring.
Afghanistan, Irak, Libanon och Tjetjenien är exempel på krig där klustervapen har använts. 98 procent av de människor som dött eller skadats av klustervapen beräknas ha varit civila, och ca 40 procent av de drabbade är barn.
Internationellt förbud
På initiativ av den norska regeringen hölls i februari 2007 en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Konferensen blev startskottet för en internationell process som resulterade i ett avtal, ett internationellt förbud av klustervapen i december 2008.
Den svenska regeringen tvekade länge inför beslutet att skriva under avtalet, detta på grund av Bombkapsel 90, ett klustervapen som bestyckar stridsflygplanet Jas 39 Gripen. En stark opinionsbildning bidrog till att regeringen till slut beslutade om att signera avtalet och förbereda en avveckling av Bombkapsel 90. I Sverige har opinionsarbetet organiserats av Nätverket mot klustervapen, i vilket ett tiotal organisationer, däribland Svenska FN-förbundet, ingått sedan starten i juni 2007.
Inhumant vapen
Förbudet innebär inte bara ett tydligt avståndstagande från ett inhumant vapen, det betyder också ett erkännande för de människor som drabbats. Klustervapen har orsakat bestående problem i de krigsområden där de använts. Ett exempel är Libanon där man bedömde att det var ungefär ett och ett halvt års röjning kvar 2006. Efter Israels bombningar 2006 förlängdes detta arbete med 20 år. Det innebär 20 år då människor inte kan röra sig fritt, inte använda sin åkermark och får oroa sig för att deras barn skadas av oexploderade klusterlämningar på väg till skolan. Detta påverkar så klart hela samhället och hindrar återuppbyggande och utveckling.
Förbudet mot klustervapen visar att fredsarbete ger resultat och att det är möjligt för vanliga människor att påverka stater som inte själva tar sitt ansvar att skydda civila. Det hade aldrig varit möjligt att uppnå ett internationellt förbud mot klustervapen, om det inte varit för det civila engagemanget världen över!
Kortfakta om klustervapen
• 98 procent av de som dödas av klustervapen är civila.
• Runt 40 procent av dessa är barn.
• Klustervapen släpps från flygplan eller skjuts iväg från markartilleri.
• Klustervapen likställs med minor eftersom de ofta ligger kvar odetonerade på marken. De hindrar därmed länders säkerhet, tillväxt och utveckling.
• Sverige tillverkar ett klustervapen som heter Bombkapsel 90, specialanpassat för JAS Gripen.
• De tidigare försvarsministrarna Leni Björklund (S) och Mikael Odenberg (M) har skönmålat Bombkapsel 90 trots att studier visar att ofarliga klustervapen inte existerar.
• Utrikesminister Carl Bildt har sagt att en avveckling av Bombkapsel 90 kan ta upp till ett decennium.
Uppdaterad 1 oktober 2009
Kalender
-
Träff för ungdomsansvariga i södra eller västra Sverige
11 sep - 12 sepMalmöUnder hösten 2010 planerar vi att ha en träff för dig som är ungdomsansvarig i södra eller västra Sverige. Träffen är ett tillfälle för dig att utvecklas och en möjlighet för din FN-förening att få igång ungdomsverksamheten i föreningen.
Nyheter från FN-förbundet
-
Extrema väderförhållanden försvårar minröjning
2 sepDet senaste året har vi sett flera exempel på situationer då extrema väderförhållanden plötsligt ändrar förhållandena vad gäller minor. Områden som blivit röjda och klassats som säkra blir åter osäker mark. Noggrann kartläggning av stora landområden har på nolltid blivit otillförlitlig. Ett par färska exempel sätter ljuset på detta växande problem.
-
Avtal mot klustervapen träder i kraft
3 augPå söndagen 1 augusti fick det internationella avtalet mot klustervapen laga kraft. 30 länder har nu ratificerat avtalet vilket ger förutsättning för avtalets gällande.
