"Förbjud investeringar i klustervapen"

Bild på klustervapen.

En rapport från den internationella koalitionen mot klustervapen ställde nyligen 138 finansiella institutioner i skamvrån för innehav i företag som producerar personminor och klustervapen. En ny studie visar i dag att svenska investerare ligger långt fram i arbetet med att exkludera landminor och klustervapen från sina portföljer.

Ändå finns frågetecken och kvardröjande brister i de svenska aktörernas agerande. Dessa kommer vi att diskutera med svenska investerare vid ett seminarium på fredagen.

Gjort sig av med innehav

Av 31 finansiella aktörer i Sverige, Norge och Danmark har 20 gjort sig av med sina innehav i företag som är inblandade i produktion av både personminor och klustervapen. Två investerare har utfäst att man kommer att gå samma väg och två har upphört med innehav i företag med anknytning till personminor.

Omkring två tredjedelar av investerarna baserar sina beslut helt eller delvis på Oslo-konventionen mot klustervapen från december 2008. Det visar att investerarna tar hänsyn till den pågående utvecklingen och att folkliga organisationers kampanjarbete har gett resultat. Svenska investerare är mer medvetna, engagerade och aktiva i frågan om personminor och klustervapen än den svenska regeringen.

Avgörande betydelse

Först två veckor före Oslo-mötet tog Sverige ställning för ett totalförbud mot klustervapen. De tidigare försvarsministrarna Leni Björklund (S) och Mikael Odenberg (M) skönmålade det svenska klustervapnet Bombkapsel 90 trots att studier visar att ofarliga klustervapen inte existerar. Utrikesminister Carl Bildt har sagt att en avveckling av BK90 kan ta upp till ett decennium.

En svensk ratificering av konventionen mot klustervapen kan få avgörande betydelse. Endast sex ratificeringar återstår till de trettio som krävs för att konventionen ska träda i kraft.

Tar avstånd

Trots att svenska investerare i allt högre grad tar avstånd från klustervapen kvarstår ett antal brister. Den restriktiva synen på klustervapen begränsas så gott som uteslutande till aktörernas aktieinnehav. På ränte- och kreditmarknaderna saknas motsvarande policy. Marknaden behöver tydliga spelregler och lagstiftning för att gå vidare. Sverige bör därför i lag förbjuda investeringar i klustervapenföretag, som Belgien, Irland och Luxemburg har gjort.

Med dagens rapport och seminarium påbörjar vi en dialog med svenska investerare om hur de ska kunna göra sig av med sina återstående klustervapeninnehav och hur frivilligorganisationer och marknadsaktörer tillsammans ska verka för att regeringen ska ratificera Oslo-avtalet, skrota Bombkapsel 90 och förpassa klustervapnen till historien – i Sverige liksom i den övriga världen.

Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet
Anna Ek, ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Kirsti Kolthoff, ordförande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Lise Bergh, generalsekreterare svenska sektionen av Amnesty
Håkan Mårtensson, tf generalsekreterare Kristna fredsrörelsen
Christer Winbäck (FP) styrelseledamot Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Medlemmar i Nätverket mot klustervapen

Läs den nordiska rapporten (PDF-dokument, 454 kB)

Läs rapporten från den internationella koalitionen (PDF-dokument, 1,7 MB)

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktör

Uppdaterad 8 januari 2010 Publicerad 13 november 2009

Kontakta FN-förbundets webbredaktör

Läs mer på fn.se

Extern länk:

Läs artikeln i Sydsvenskan

Kalender

Se hela kalendariet

Nyheter från FN-förbundet

  • Nytt ämne på schemat i Al Markaziya Skolan i Libyen

    7 feb

    När Ibrahim Zouka, chef för Al Markaziya Skolan i Misrata i Libyen, under kriget hörde att överste Gaddafis styrkor var på väg till staden, körde han till skolan och fyllde sin bil med alla ekonomiska och administrativa papper han kunde hitta. När skolan sedan kom att användas som bas av Gaddafis arme förvarade han alla papper hemma och bad till gud att skolan inte skulle förstöras i striderna.

  • Minröjning i Tamaing

    23 jan

    Under våren 2012 kommer FN-förbundet fortsätta arbetet i Kambodja med att röja nästan 50 000 m2 mark kring byn Tamaing från minor. Människorna i byn kommer då äntligen att kunna röra sig kring byn och på risfälten utan risken att trampa på en mina. Den nyröjda marken kommer att användas till jordbruk av områdets fattigaste familjer. Det röjningsarbete FN-förbundet genomför i Tamaing är möjligt genom bidrag från privata givare, FN-föreningar och företag.

Läs fler nyheter