Klustervapen

Vid en officiell ceremoni i Oslo den 3 december 2008 skrev nära hundra länder, inklusive Sverige, under en konvention som förbjuder klustervapen. Konventionen kommer att träda i kraft sex månader efter att minst 30 länder dessutom har ratificerat den.

Ayat Suliman. Foto: Magnus Fröderberg.Ayat Suliman, 12 år från Irak, blev svårt brännskadad för fem år sedan när hennes bror tog upp en klusterbomb. Vid olyckan dödades fyra av hennes syskon och en kusin. I februari deltog hon i en manifestation mot klusterbomber i Stockholm.

Humanitärt problem

Liksom minor är klusterbomber ett vapenslag som inte lyder några order om eldupphör. När ett klustervapen exploderar sprids mängder av mindre sprängladdningar över ett så stort område att det i praktiken är omöjligt att undvika civila offer.

Sprängladdningarna är tänkta att detonera när de når mark men gör det inte alltid. Blindgångare som ligger kvar på marken skadar och dödar civilbefolkningen långt efter att ett krig tagit slut. Dessa oexploderade klustervapen är mycket känsliga och kan detonera vid mycket lätt beröring.

Afghanistan, Irak, Libanon och Tjetjenien är exempel på krig där klustervapen har använts. 98 procent av de människor som dött eller skadats av klustervapen beräknas ha varit civila, och ca 40 procent av de drabbade är barn.

Internationellt förbud

På initiativ av den norska regeringen hölls i februari 2007 en internationell regeringskonferens i Oslo om klustervapen. Konferensen blev startskottet för en internationell process som resulterade i ett avtal, ett internationellt förbud av klustervapen i december 2008.

Den svenska regeringen tvekade länge inför beslutet att skriva under avtalet, detta på grund av Bombkapsel 90, ett klustervapen som bestyckar stridsflygplanet Jas 39 Gripen. En stark opinionsbildning bidrog till att regeringen till slut beslutade om att signera avtalet och förbereda en avveckling av Bombkapsel 90. I Sverige har opinionsarbetet organiserats av Nätverket mot klustervapen, i vilket ett tiotal organisationer, däribland Svenska FN-förbundet, ingått sedan starten i juni 2007.

Inhumant vapen

Förbudet innebär inte bara ett tydligt avståndstagande från ett inhumant vapen, det betyder också ett erkännande för de människor som drabbats. Klustervapen har orsakat bestående problem i de krigsområden där de använts. Ett exempel är Libanon där man bedömde att det var ungefär ett och ett halvt års röjning kvar 2006. Efter Israels bombningar 2006 förlängdes detta arbete med 20 år. Det innebär 20 år då människor inte kan röra sig fritt, inte använda sin åkermark och får oroa sig för att deras barn skadas av oexploderade klusterlämningar på väg till skolan. Detta påverkar så klart hela samhället och hindrar återuppbyggande och utveckling.

Förbudet mot klustervapen visar att fredsarbete ger resultat och att det är möjligt för vanliga människor att påverka stater som inte själva tar sitt ansvar att skydda civila. Det hade aldrig varit möjligt att uppnå ett internationellt förbud mot klustervapen, om det inte varit för det civila engagemanget världen över!

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktör

Uppdaterad 14 januari 2010 Publicerad 22 juni 2009

Kontakta FN-förbundets webbredaktör

Läs mer på fn.se

Extern länk:

Läs konventionen om klustervapen

Kalender

Se hela kalendariet

Nyheter från FN-förbundet

  • Nytt ämne på schemat i Al Markaziya Skolan i Libyen

    7 feb

    När Ibrahim Zouka, chef för Al Markaziya Skolan i Misrata i Libyen, under kriget hörde att överste Gaddafis styrkor var på väg till staden, körde han till skolan och fyllde sin bil med alla ekonomiska och administrativa papper han kunde hitta. När skolan sedan kom att användas som bas av Gaddafis arme förvarade han alla papper hemma och bad till gud att skolan inte skulle förstöras i striderna.

  • Minröjning i Tamaing

    23 jan

    Under våren 2012 kommer FN-förbundet fortsätta arbetet i Kambodja med att röja nästan 50 000 m2 mark kring byn Tamaing från minor. Människorna i byn kommer då äntligen att kunna röra sig kring byn och på risfälten utan risken att trampa på en mina. Den nyröjda marken kommer att användas till jordbruk av områdets fattigaste familjer. Det röjningsarbete FN-förbundet genomför i Tamaing är möjligt genom bidrag från privata givare, FN-föreningar och företag.

Läs fler nyheter