Beslutsfas

Arbetet med ett rollspel kommer att öppna helt nya möjligheter i form av ökat engagemang hos de inblandade men också visa på problem som man inte hade kunnat drömma om skulle uppstå. Innan den definitiva planeringen och förberedelserna startar bör därför ett antal viktiga beslut fattas.

Är man inte beredd att ta tag i nya och oväntade situationer ska man inte heller ge sig in på att arrangera ett FN-rollspel. Ställ er frågan ”Är vi redo för detta?”. Är svaret ”Ja”, så ge er hän åt ett äventyr av sällan skådat slag!

Målgrupp

Första beslutet är naturligtvis att besluta om vilken form av FN-rollspel man vill arrangera, vilka som är målgruppen och hur många som kan tänkas att delta.

Har man kanske en klass med 30 elever som läser Internationella relationer i åk 2 eller 3 på gymnasiet kan det vara lämpligt att arrangera ett Säkerhetsråd. Är man flera kollegor som har elever som läser Samhällskunskap B eller C kan man välja ett annat forum som t ex en Generalförsamling eller Kommission. En konferens med ett speciellt och avgränsat tema, t ex Darfur sett ur perspektivet mänskliga rättigheter är ett annat exempel där man inte är låst av antalet deltagare.

Ett FN-rollspel i form av en Generalförsamling med olika arbetsutskott är att rekommendera om deltagarantalet går över 60. Det är inget som hindrar att man ger Generalförsamlingen speciella befogenheter om man anser det vara nödvändigt för att få en bra debatt.

Första avgränsningen i rollspelet sker i beslutet om vilka som är målgruppen.

Målsättning med rollspelet

Att arrangera ett rollspel medför inte med automatik att man har en given målsättning. Någon kan låta arrangemanget av konferensen vara målsättningen för eleverna. Det betyder att det då är eleverna som sköter planeringen och genomförandet och att fokus ligger på det organisatoriska. Detta kan man ibland finna är insorterat under Projektarbete i gymnasieskolan. Vanligare är dock målsättningen att eleverna ska få fördjupad kunskap och förståelse inom ett visst område, t.ex att:

• öka förståelsen för internationella relationer och internationell konfliktlösning
• öka förståelsen för en speciell fråga
• genom aktiv träning ge eleverna ökad insikt i globala frågor
• öka elevernas förmåga att ta ställning i internationella konflikter
• öka elevernas insikt i värdet av förhandlingar
• träna elevernas argumentationsteknik och retorik

Om man väljer den pedagogiska metoden rollspel bör man vara på det klara med att någon annan än eleverna måste stå för det praktiska. Möjligen kan man ha elever som är behjälpliga i det praktiska men är man delegat behöver man koncentrera sig på den uppgiften och inget annat.

När planeringen inför rollspelet startar är det väsentligt att ta ställning till vad som är målsättningen för var och en, att vara med och arrangera rollspelet eller att vara delegat.

Urval av vilka som ska delta

Ett nog så viktigt beslut är vilka som ska delta i rollspelet. Ska detta vara ett obligatoriskt inslag i undervisningen eller ska det vara frivilligt deltagande?
Om det är obligatoriskt, vad gör vi med dem som inte kommer att delta (vågar absolut inte prata inför folk, semester med familjen, mamma fyller 50 år, etc) under rollspelet? En lösning kan vara att låta dessa elever delta i allt arbete som de andra gör fram till själva rollspelet.

Om det är frivilligt deltagande och intresserade personer får anmäla sig för att delta kan man räkna med ett högre engagemang från start.
Men då uppkommer frågan, vad ska de andra eleverna göra under tiden förberedeleserna pågår? Ett alternativ kan vara att låta icke-delegaterna leta fram bakgrundsfakta i frågorna på agendan och presentera detta för hela klassen. Presentationen kan vara både muntlig och skriftlig så att de som ska vara delegater får ett faktablad att använda. På så sätt kan delegaterna använda sin förberedelsetid med att fokusera på sitt eget land. So/Sh-lärarna får en redovisning att bedöma och Sv-läraren har presentationen och sammanfattningen att bedöma.

Vilka kurser i skolan ska vara inblandade?

Ett FN-rollspel har en given plats i flera av kurserna på såväl grundskolan som gymnasieskolan och beroende på målsättningen kan det variera vilka kurser som ska bidra med vad. I samtliga samhällskunskapskurser har ett FN-rollspel sin givna plats.

Kurser i svenska och engelska har egentligen självklara kopplingar till FN-rollspel då det för svenskans del handlar om muntlig framställning, argumentation och formellt skrivande och för engelskans del innebär att man hämtar hem mycket av den förberedande informationen från engelskspråkiga hemsidor. Här blir det en kombination av texter ur verkliga livet och formellt uttryckt engelska. Om rollspelet genomförs på engelska kommer också argumentering och formellt språk, såväl muntligen som skriftligen in.

Beroende på vilka huvudfrågor som ska debatteras involveras fler kurser. Den historiska bakgrunden till ämnena kan historiekurserna bistå med. Fackkunskap om miljöfrågor kan komma från den naturvetenskapliga sektorn. Religionskunskapen kan klarlägga bakgrund till många konflikter, etc.
Ju fler ämnen som bidrar desto bättre perspektiv får delegaterna på frågorna.

Svenska FN-förbundet behöver dig!

Svenska FN-förbundet verkar för att mänskliga rättigheter respekteras, krig förebyggs och millenniemålen förverkligas. Vi följer FN:s arbete och sprider kunskapen vidare till lokala FN-föreningar, skolor och den svenska allmänheten.

FN:s officiella webbplats hittar du på www.un.org.

Ge en gåva

Alla bidrag behövs!

Stöd Svenska FN-förbundets arbete genom att skänka pengar till våra kampanjer.

Du kan också sätta in pengar på PG 90 00 79-5 eller BG 900-0795. Ange Röj-en-mina, Skolmat blir kunskap eller något annat av våra aktuella projekt